Närmare Europa med Bologna

Text: Karin Larsson

1999 undertecknades Bolognadeklarationen med tanken att öka möjligheterna att studera och arbeta i hela Europa. Samarbetet har växt sedan dess och består numera av 46 länder. En av högskolorna som har kommit långt i processen är Hälsohögskolan i Jönköping, där Anita Helmbring är utbildningschef. Den viktigaste förändringen har varit att skapa ett tydligt samband mellan lärandemål, examinationer och betygskriterier.

– Det har blivit en skärpning där vi är tydliga med vad studenterna ska kunna efter att de har avslutat kursen eller utbildningen. Det ska vara mätbart och det ska finnas en koppling mellan examination och lärandemål, säger Anita Helmbring.

Begreppet lärandemål var nytt när Bolognasystemet infördes. Aktiva verb skulle användas för att beskriva målen. På grundläggande nivå kan det handla om att redogöra för eller att beskriva. I utbildningens senare del kan verb som analysera eller kritiskt värdera användas. Genom hela utbildningen ska det ske en progression med allt högre krav. Bolognasystemet banade väg för ett nytt betygssystem. Den nya sjugradiga skalan är frivillig, men Hälsohögskolan i Jönköping har valt att införa den.

Angivna lärandemål utgör lägsta nivå för vad en student ska kunna efter avslutad kurs eller utbildning. Tydliga betygskriterier, som är kända i förväg, gör att studenterna vet vad som krävs för de olika betygsgraderna.

– Om en student ifrågasätter ett visst betyg, så utgör kriterierna ett bra underlag för diskussion om varför man inte har erhållit önskat betyg, säger hon.

Tanken med den sjugradiga skalan är att skapa ett system som går att jämföra med andra länder i Europa. Anita Helmbring har märkt av svårigheterna vid studentutbyten med andra lärosäten utanför Sverige.

– Om man vill konkurrera om en forskarutbildningsplats, eller en anställning i ett annat land som tillämpar en flergradig betygskala, så kan det vara svårt för en person med svensk utbildning att konkurrera om man enbart har ett G, godkänd, säger hon.

På avancerad nivå kan man läsa en ettårig eller tvåårig master. Den ettåriga kallas även magister och är mer eller mindre den svenska variant som fanns innan Bolognasystemet. Magisterutbildningen har tidigare haft två inriktningar; en med  ämnesdjup med mer vetenskaplig inriktning och en med ämnesbredd som kunde användas för att få breddad kompetens inom sin profession.

Den nya magistern bedömer Anita Helmbring som en eftergift till tidigare utbildningssystem medan mastern är en anpassning till ett internationellt  utbildningssystem. Den tvååriga mastern är den vanligaste i Europa och även i USA.

En gång varje år anordnas ett möte för att driva Bolognaprocessen vidare. I år träffas utbildningsministrarna i Budapest den 11 mars och den 12 mars i Wien. Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz representerar Sverige på mötet.

– Jag hoppas att vi får en bra diskussion om hur den högre utbildningen kan samverka bättre med det europeiska forskningsområdet. Under Sveriges ordförandeskap i EU var den så kallade kunskapstriangeln, samverkan mellan utbildning, forskning och innovation, en prioriterad fråga. Det måste följas upp och föras fram i alla möjliga sammanhang, säger han.

Tobias Krantz räknar med att mötet ska förtydliga hur Bolognaprocessen ska fortsätta.

– Jag hoppas också att vi tydligt uttalar att det vore bra om fler europeiska studenter tar en termin eller två och studerar utomlands, säger Tobias Krantz.

FAKTA/Bolognasystemet

• Studierna delas in i tre cyklar: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. 
• En termin som förut motsvarade 20 poäng, är numera 30 högskolepoäng, hp.
•  Lärandemål kopplas till examinationer och betyg.
•  Betygskalan består av betygen A, B, C, D, E, Fx och F, där Fx står   för underkänt med möjlighet att komplettera, medan F står för underkänt.
•  En tvåårig master har införts.
• Kraven för att komma in på forskarutbildning höjs till 240 hp.
• Alla som tar en examen får en examensbilaga (Diploma Supplement), som beskriver utbildningen på engelska för att kunna användas utomlands.