FSAs enkät om rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsprocessen 2011

Regeringen har lanserat flera olika insatser för att minska sjukskrivnings- och ohälsotalet i Sverige. Landstingen har sedan 2006, genom den så kallade sjukvårdsmiljarden, stimulerats ekonomiskt för att utveckla sjukskrivningsprocessen med avsikt att ge sjukskrivningsfrågan en högre prioritet i hälso- och sjukvården samt att förbättra kvaliteten och effektiviteten i arbetet med sjukskrivningar. Under 2008 reformerades sjukförsäkringen och medel tillsattes för att landstingen ska kunna erbjuda en rehabiliteringsgaranti. Avsikten med rehabiliteringsgarantin är att personer i arbetsför ålder med långvarig diffus smärta i rygg, nacke och axlar eller med lättare och medelsvåra psykiska besvär såsom depression, ångest och stress ska erbjudas rehabilitering så att de kan vara kvar i arbete eller återgå i arbete.

Hälso- och sjukvårdens satsningar på förbättrad sjukskrivningsprocess och införande av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin är mycket intressanta för arbetsterapeuter ur ett professionellt perspektiv. Därför beslutade FSA under våren 2010 att följa upp hur arbetsterapeutens kompetens används inom dessa områden. Genom en webbenkät som skickades till samtliga yrkesverksamma medlemmar (7 506) gjordes en inledande kartläggning. Enkäten besvarades av 2 641 personer (35 %). Resultatet visade att 880 personer till någon del var involverade i sjukskrivningsprocessen och att 449 personer arbetade inom rehabiliteringsgarantins ramar.

Respondenterna tillfrågades också om de var intresserade att delta i utförligare enkät. Uppföljningen skickades ut i februari 2011 till 642 respondenter som hade uppgett att de var intresserade att delta. Efter en påminnelse stängde enkäten och då hade 434 respondenter fullgjort den, vilket innebär en svarsfrekvens på 68 procent.

Fråga 1: Sjukskrivningsprocessen

Bakgrund

Utvecklingen av en jämställd och kvalitetsförbättrad sjukskrivningsprocess ingår i den så kallade Sjukskrivningsmiljarden. Målet är bättre medicinska underlag och enklare och snabbare process för att öka rättssäkerheten för patienten. I vissa fall begär Försäkringskassan fördjupade medicinska utredningar. Underlag ska ge en fördjupad beskrivning av sjukdomens konsekvenser för individens funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. I vissa av dessa ärenden görs en teambaserad fördjupad medicinsk utredning (TFMU) med inslag av flera kompetenser inom hälso- och sjukvården. Underlagen kan därigenom ligga till grund för Försäkringskassans bedömning av den försäkrades arbetsförmåga. I teamutredningen ingår arbetsterapeutisk kompetens.

Definition

Med sjukskrivningsprocessen avses bedömning, planering och utredning av behandling och rehabilitering under sjukskrivningsperioden. Det innefattar användning och beaktande av försäkringsmedicinskt beslutsstöd, planering för nedtrappning/återgång till arbete samt intern och extern samverkan.

Från enkäten 2010 var det 415 personer, av dem som svarade att de var intresserade av att besvara ytterligare en enkät, som hade uppgett att de arbetade inom sjukskrivningsprocessen till någon del. Av dem var det 310 personer (75%) som 2011 arbetade i samma omfattning som för ett år sedan.

Omfattningen fördelar sig enligt följande:

Av resultatet framgår det tydligt att de flesta arbetar mindre än 50% med sjukskrivningsprocessen. Det är en mindre del av arbetsterapeutens arbete. Det innebär att behovet av kompetensutveckling för den delen av arbetet är viktig för att skapa trygghet i en förändrad yrkesroll.

Av enkätsvaren framgår att för 112 personer (31%) har det skett en förändring sedan den förra enkäten och att arbetstiden av för arbete med sjukskrivningsprocessen utökats.

Deras svar om omfattningen av sitt arbete med sjukskrivningsprocessen fördelar sig enligt följande:

Även för dem där det skett en förändring arbetar de flesta mindre än 50% med sjukskrivningsprocessen. Ett mindre antal hade helt slutat att arbeta med detta, men det kan bero på byte av arbete eftersom det är nästan ett år mellan första och andra enkäten. Resultatet visar tydligt att arbetet med sjukskrivningsprocessen i allmänhet är en mindre del av arbetsterapeutens arbete. Det innebär att behovet av kompetensutveckling för den delen av arbetet är viktig för att skapa trygghet i en förändrad yrkesroll.

När man tittar på i vilken riktning förändringarna har skett, så visar det att för 31% har arbetet med sjukskrivningsprocessen ökat och för 59% har det minskat, medan 10% anger att de arbetar i samma omfattning. Det är svårt att dra några slutsatser av denna förändring eftersom gruppen som fortfarande arbetar i samma omfattning som förra året (310 personer) är klart dominerande.

Fråga 2: Rehabiliteringsgarantin

Bakgrund

Rehabiliteringsgarantin är en överenskommelse mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. Den tecknades första gången 2008. En ny överenskommelse gäller för 2011 som innebär att landstingen har möjlighet att få del av 960 miljoner för genomförda insatser under året. Rehabiliteringsgarantin innebär att patienter som har långvarig diffus smärta i rygg, nacke och axlar eller lättare/medelsvåra depressioner, olika typer av ångest och stress ska få medicinsk behandling och rehabilitering efter att hälso- och sjukvården gjort en medicinsk bedömning och utredning. Diagnoser som står för mer än två tredjedelar av alla sjukskrivningsfall.

Definition

Med rehabiliteringsgarantin avses rehabilitering genom kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT) för personer med lättare eller medelsvåra psykiska besvär eller genom multimodal rehabilitering (MMR) för personer med smärta.

Från enkäten 2010 var det 230 personer som uppgav att de arbetade inom rehabiliteringsgarantin till någon del. Av dem var det 174 personer (76%) som 2011 arbetade i samma omfattning som för ett år sedan.

Omfattningen fördelar sig enligt följande:

På samma sätt som för dem som arbetar med sjukskrivningsprocessen framgår det tydligt av resultatet att även de som arbetar med rehabiliteringsgarantin gör det på en mindre del av sin arbetstid. 70% arbetar mindre än halvtid med dessa arbetsuppgifter.

Av enkätsvaren framgår att för 78 personer har det skett en förändring sedan den förra enkäten.

Deras svar om omfattningen av sitt arbete med rehabiliteringsgarantin fördelar sig enligt följande:

Även för dem där det skett en förändring arbetar de flesta mindre än halvtid med rehabiliteringsgarantin och ett mindre antal har helt slutat att arbeta med detta. De har troligen bytt arbete.

Ett positivt resultat är att hälften av dem som uppger en förändring av arbetet med rehabiliteringsgarantin har uppgivit att omfattningen ökat. För 42% har det minskat, medan 8% fortfarande anger att de arbetar i samma omfattning.

3. Arbetsterapeutisk kompetens

På frågan om man anser du arbetsterapeutisk kompetens tas tillvara inom ramen för satsningen på rehabiliteringsgarantin och/eller sjukskrivningsprocessen hos  sin arbetsgivare fick man svara enligt en 5-gradig skala där 1 = Ja, i hög grad och 5 = Nej, inte alls.

Två tredjedelar anser inte att den arbetsterapeutiska kompetensen tas tillvara. Endast 28% ligger över medel.

Kommentarerna till denna fråga är många (124) och det går att utläsa några trender, men de är inte entydiga utan visar snarare att det skiljer sig åt mellan olika arbetsgivare och ibland inom samma arbetsgivare:

• Arbetsterapeutiska kompetensen borde användas mer, men ibland finns en okunskap hos chefen/läkaren
• Det finns för få tjänster och efterfrågan har blivit större
• Arbetsterapeuten kommer in för sent i rehabiliteringen
• Det behövs utbildning för primärvårdens arbetsterapeuter

4. Antalet arbetsterapeuttjänster

Samtliga fick frågan om antalet arbetsterapeuttjänster, alternativt arbetsterapeuter på andra tjänster, har blivit fler till följd av satsningen på rehabiliteringsgarantin och/eller sjukskrivningsprocessen hos arbetsgivaren. Över hälften (56%) uppger att det inte har skett någon förändring, vilket framgår av nedanstående tabell. Många vet inte, men 19% uppger att det har tillkommit fler tjänster.

Av dem som uppger att det tillkommit tjänster kommer 61% från landstingssektorn, 26% från staten, 8% från kommunerna och 5% från privat sektor. Flera av dem som uppger att det tillkommit tjänster arbetar vid Arbetsförmedlingen. Det landsting som utmärker sig vad gäller fler tjänster är Västra Götalandsregionen och Jönköpings läns landsting. Därefter är det ett långt hopp till Västerbottens läns landsting och Östergötlands läns landsting.  Resterande är spridda mellan olika arbetsgivare.

Av kommentarerna framgår att det finns två skilda trender; det försvinner tjänster och det tillkommer tjänster. Något enhetligt mönster går inte att utläsa.

Det är en fjärdedel som inte vet om det tillkommit tjänster eller inte. Den troliga förklaringen är att det i ett landsting/region kan vara svårt att ha en överblick vad som händer i alla delar och det här är oftast arbetsterapeuter anställda i primärvården vid vårdcentraler spridda över hela länet.

Under hösten 2011 har FSA genomfört fyra workshops, Arbetsterapeuten i framtidens primärvård, för att stödja arbetsterapeuter i den pågående förändringen och tydliggöra och utveckla arbetsterapeutens roll och funktion. Diskussionerna vid dessa workshops bekräftar att det händer mycket inom primärvården just nu och nya arbetsuppgifter kommer till vilket är både en utmaning och ett tillfälle att profilera den arbetsterapeutiska kompetensen. 

– Arbetsterapeuter är en outnyttjad resurs inom rehabilitering vilket också lyfts fram i Rehabiliteringsrådets slutbetänkande som presenterades under våren 2011. Genom att låta arbetsterapeuter använda sin kompetens kan rehabiliteringen förbättras inom rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsprocessen, säger Lena Haglund.