FSA träffar nationell samordnare för kommunaliseringen av hemsjukvården

Följande synpunkter framfördes under mötet:

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har tagit del av kommittédirektivet om nationell samordnare för hemsjukvården (Dir 2010:71) och vill här framföra våra synpunkter.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en sammanslutning av i stort sett alla, legitimerade arbetsterapeuter (omkring 90 %), i Sverige. Många, mer än en tredjedel av FSAs yrkesverksamma medlemmar arbetar med äldre. Det innebär närmare 3000 arbetsterapeuter inom kommunal äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, primärvård, och läns- och regionsjukvård. Det är ju företrädesvis äldre personer som tar del av hemsjukvård så frågan om samordning av hemsjukvården är en mycket angelägen fråga för våra medlemmar. Det påverkar deras möjligheter att erbjuda patienterna en god och säker vård men också deras egen arbetssituation. Fungerar inte samverkan så påverkas både patientinsatserna och arbetsmiljön negativt.

FSA anser att det som är av avgörande betydelse för att få en hemsjukvård som fungerar är att det finns rehabiliteringsteam som kan arbeta effektivt och som har den kompetens som behövs för att stödja patienten. Det krävs ett interdisciplinärt teamarbete där arbetsterapeuten är en naturlig teammedlem utifrån sitt specifika rehabiliteringskunnande. Teamet behöver integreras och ha en nära samverkan med alla övriga som är involverade i den enskilde patientens hemsjukvård. Teamen bör ledas av den person som är mest meriterad för att vara ledare. Goda ledarkunskaper är avgörande, inte vilken yrkesbakgrund man har.

Teamen måste också ha erforderliga resurser och i detta sammanhang handlar det ofta om tid. Det måste finnas tid avsatt för patientarbete, teamarbete och administration. Vi ser idag att man saknar rehabiliteringsteam inom hemsjukvården på vissa håll i landet och vi ser också att vissa av de rehabiliteringsteam som finns har en allt för begränsat tidsram att arbeta inom. Genomgående ser vi också att antal arbetsterapeuter inom hemsjukvården behöver förstärkas påtagligt. Arbetsterapeuten ska naturligtvis arbeta med handledning av annan vårdpersonal men möjligheten till eget behandlingsarbete måste utvecklas. Många patienter inom hemsjukvården måste få möjlighet till insatser av en arbetsterapeut. Ofta är det en fortsättning på den behandling som ha påbörjats inom slutenvården. Att inte fullfölja påbörjad behandling är slöseri med resurser och patienten kanske därmed inte får möjlighet att återerövra sina färdigheter.

FSA anser även att det måste finnas forskning och utvecklingsmöjligheter inom hemsjukvården. Den vård som bedrivs måste beforskas för att kvaliteten ska kunna säkerställas och arbetet måste ha sin grund i evidensbaserad praxis. Men också kompetenshöjning måste främjas, och då inte enbart på generell nivå, för alla yrkesgrupper inom hemsjukvården, utan även yrkesspecifikt. Varje yrkesgrupp måste ha rätt till egen kompetensutveckling så att patienten erbjuds en behandling som motsvarare det aktuella forsknings- och utvecklingsläget inom området.

FSA har idag medlemmar som arbetar inom hemsjukvård som har antingen landsting eller kommun som huvudman men även privata aktörer. Vi kan inte se att huvudmannafrågan är avgörande för att nå en fungerande hemsjukvård där rehabiliteringsinsatser och hjälpmedelförsörjning har beaktats på ett tillförlitligt sätt.  Avgörande är att det finns resurser för verksamheten och det kan nås oavsett huvudman.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Lena Haglund
Förbundsordförande