Exempelsamling

Inledning

Här nedan presenteras ett antal problem som bygger på konflikter som förekommer i arbetsterapeutens vardag. Underlag till exemplen har hämtats från yrkesverksamma arbetsterapeuter och problemen speglar konflikter från olika verksamhetsområden inom arbetsterapi. Exemplen är uppbyggda på samma sätt. Vi skisserar först kort en situation. I en ansats till analys försöker vi därefter att ange vilken typ av konflikt det är fråga om, det vill säga vi gör ett förslag till en grov skiss av problemställningen. Jämför punkt 1 i modellen ovan. Därefter följer ett antal frågor för dig att reflektera över. Dessa frågor gäller punkt 2 och 3 i modellen.

Beskrivningarna blir med nödvändighet kortfattade och ofullständiga. Vi saknar ofta information som vi anser viktig för att kunna fatta beslut. Men också sådant kan leda oss till en viktig insikt. Nämligen att om det vore på ett visst sätt  (till exempel om patienten vore äldre eller yngre, om lokalerna vore utformade på visst sätt, om resurserna vore annorlunda, om patienten önskade si eller så), så skulle vi också välja att handla på ett bestämt sätt. Inseendet av sådana samband är en viktig del i vår etiska analys.

Tidigare innehöll exempelsamlingen ytterligare sex fall. De är borttagna på grund av att de har blivit inaktuella. Sidan kommer inom kort att uppdateras med nya patientfall.

Etiska dilemman inom hälso- och sjukvård

Exempel 1

En 45-årig man kommer till psykiatriska kliniken efter ett allvarligt självmordsförsök. Mannen har en djup depression efter att ha blivit permitterad från sitt arbete, där han haft anställning de senaste 20 åren. Mannen ordineras arbetsterapi. Han är till en början helt apatisk, men får efter en tid tillbaka livslusten och klarar vardagens aktiviteter bra. Han påbörjar förberedande arbetsträning och kommer då i kontakt med personer som är inskrivna som dagpatienter. Mannen uttrycker en önskan att få bo hemma och komma till arbetsterapin på dagarna. Arbetsterapeuten är övertygad om att mannen kan klara av detta och uppmuntrar därför mannens initiativ. En förutsättning är dock att mannen först klarar några helgpermissioner hemma i bostaden. Hans maka ifrågasätter då emellertid arbetsterapeutens yrkesskicklighet. Hon anser inte att det kan bli tal om någon helgpermission för mannens del. Hon tycker inte att han är tillräckligt frisk att få komma hem ens för permission.

Ansats till analys

Detta är en indirekt konflikt mellan arbetsterapeutens professionella bedömning och anhörigas rättigheter och önskemål.

Frågor att fundera över

• Vilken rättighet bör vara den tyngst vägande - mannens eller den anhörigas?
• Finns här starka skäl att beakta den anhörigas rätt? I så fall vilka skäl?
• Kan du hitta någon möjlighet att tillgodose bägges rättigheter?
• Hur skulle du själv handla i en liknande situation?

LSS-problematik

Exempel 2

Dag är 35 år och utvecklingsstörd. Han bor enligt LSS i ett boende för vuxna tillsammans med fem andra utvecklingsstörda personer. För att bryta Dags stereotypa beteende samt att ge honom möjlighet att få utlopp för sin överskottsenergi och daglig rörelseträning, har arbetsterapeuten provat ut och förskrivit en parcykel till honom. Detta är ett personligt hjälpmedel. Arbetsterapeuten har fått veta att personalen lånar ut cykeln till 35-årige Kalle, som också bor i samma boende. Detta har pågått under flera år. Kalle klarar inte av att cykla på en vanlig cykel och eftersom han mår bra av att vara ute och cykla och därigenom få både social kontakt och motion så har parcykeln uppfyllt hans behov.

Den parcykel som är utprovad för Dag som träningsredskap används av Karl som ett fritidshjälpmedel. Enligt gällande regler får ett personligt hjälpmedel ej lånas ut och fritidshjälpmedel skall bekostas av kommunen. Boendenheten borde alltså inköpa en parcykel för 25 000 kr för att tillgodose Karls behov av fritidshjälpmedel, men det finns inga pengar avsatt för detta. Dessutom finns det ej förvaringsutrymmen för mer än en cykel. Cykeln utnyttjas inte så mycket av Dag utan räcker även till för att tillfredsställa Karls behov.

Ansats till analys  

Arbetsterapeuten ska själv följa gällande regler och bör också tillse att hjälpmedel används på rätt sätt och att regler följs. Här finns också ett ansvar mot finansiären av hjälpmedlet. Men främst har arbetsterapeuten skyldigheter mot sin klient, i detta fall mot Dag. Parcykeln används ej på ett regelrätt sätt. Eftersom boendeenheten inte kan finansiera ett inköp av en parcykel skulle Karl drabbas negativt, om reglerna följdes strikt. I vissa handlingsalternativ skulle också Dag kunna drabbas. Här föreligger alltså en konflikt mellan skyldigheten att tillämpa av samhället fastställda regler, ansvaret mot finansiären och skyldigheterna mot klienten.

Frågor att fundera över

• Vilka olika handlingsalternativ är öppna för arbetsterapeuten?
• Hur stark är skyldigheten att följa reglerna i fall som detta? Vilken fara finns i att utan vidare "blunda" för hur hjälpmedlet används?
• Försök att överblicka positiva och negativa konsekvenser de inblandade parterna för olika handlingsalternativ. Vad talar för att arbetsterapeuten bör "blunda"? Vad kan tala emot detta?
• Har arbetsterapeuten någon skyldighet mot Karl?
• Hur bör arbetsterapeuten handla? 

Palliativ vård

Exempel 3

En svårt cancersjuk kvinna i 60-års åldern är inskriven i en palliativ vårdform för patienter i livets slutskede (Avancerad Sjukvård i Hemmet – ASIH). I slutet av året får kvinnan besök i sitt hem av en arbetsterapeut. Kvinnan mår inte bra. Hennes buk, ben och fötter är svullna. Hon har problem att resa sig från soffa och fåtölj. Hon känner sig trött, orkeslös och andfådd. Då hon tidigare varit en mycket aktiv person, som förutom hem och arbete ägnat sig åt sin trädgård, motionsaktiviteter samt olika handarbeten, beskriver hon sin nuvarande situation som svår.

Redan vid första mötet med arbetsterapeuten tar kvinnan spontant upp att hon inte kan tänka sig att använda rullstol. ”Hamnar man i rullstol är livet slut”, säger hon. För att inte förlora gångförmågan går hon ut varje dag för att träna.

Kvinnans tillstånd försämras och arbetsterapeuten gör regelbundna besök för uppföljning och åtgärder. Kvinnan tar vid flera tillfällen upp sin avsky mot och bävan för rullstol. Samtidigt uttrycker hon en längtan efter att komma ut i trädgården, vilket hon inte längre kan.

I mitten av april blir kvinnan akut försämrad och kan inte längre stå på sina ben. Även om hon blir något förbättrad kommande veckor, återfår hon inte funktionen i benen. Via maken, som kontaktat en sjuksköterska i ASIH, får arbetsterapeuten information om att kvinnan nu är villig att ta emot en rullstol. Arbetsterapeuten  tar telefonkontakt med kvinnan, som bekräftar önskemålet om rullstol. Vid själva utprovningen av rullstolen upplever dock arbetsterapeuten att kvinnan egentligen inte önskar en rullstol. Detta framkommer såväl av kroppsspråket som vid förflyttningsövningarna. Efterföljande period sitter kvinnan i rullstolen endast när maken är hemma och maken förflyttar henne. Hemtjänstpersonalen tillåts inte förflytta henne till rullstolen.

I mitten av juli avlider kvinnan i hemmet. Cirka två månader efter sker ett så kallat avslutningssamtal med kvinnans make, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Maken uppger då att han är väldigt osäker på om hans maka ville ha en rullstol. Var det för att tillfredsställa anhöriga som hon accepterade detta? Maken avslutar med att ”det var när hon fick rullstolen, som hon gav upp att försöka leva vidare”.

Ansats till analys 

Problemsituationen är här oklar och mångtydig. Arbetsterapeuten har förskrivit en rullstol. Maken antyder att detta fick kvinnan att ge upp. Kvinnans rätt till autonomi kan inte ifrågasättas. Om vi är tveksamma om vad kvinnan verkligen önskar, kan här föreligga en konflikt mellan respekten för hennes autonomi och plikten att i övrigt göra gott mot kvinnan. Makens uttalande måste uttolkas utifrån den situation där det förekommer.

Frågor att fundera över

• Vilka vägar har  man i ett sådant fall att finna vad kvinnan egentligen önskar?
• Var det rätt att utifrån den information som fanns att förskriva rullstolen?
• Hur ska vi uppfatta att kvinnan endast använde rullstolen när maken hjälpte henne?
• Hur kan vi tolka makens uttalande?
• Hur bör arbetsterapeuten förhålla sig till makens uttalande? Har här arbetsterapeuten någon annan skyldighet gentemot maken?

Sjukskrivning

Exempel 4

En man har efter en lång tids sjukskrivning via Försäkringskassan remitterats till arbetsterapeuten för utredning och bedömning av arbetskapacitet för ställningstagande till förtidspension. Arbetsterapeuten skriver i sitt utlåtande att mannen bedöms ha förmåga att klara av minst ett halvtidsarbete. Då arbetsterapeuten diskuterar bedömningen och delger mannen innehållet i sitt utlåtande till Försäkringskassan blir han rasande. Arbetsterapeuten får klart för sig att mannens eget önskemål är att bli förtidspensionerad. Arbetsterapeuten anser sig ha gjort en professionell bedömning.

Ansats till analys

Här föreligger en konflikt mellan den professionella målsättningen och individens egna önskemål.

Frågor att fundera över

• Hur skulle du själv agerat om du varit i arbetsterapeutens situation? Ge skäl för ditt agerande.
• Kan arbetsterapeuten över huvud taget agera på ett sådant sätt att både personen själv och Försäkringskassan blir "nöjda"? Bör arbetsterapeuten i så fall eftersträva detta?
• Finns det andra vägar att hjälpa personen, som inte åsidosätter professionens och samhällets krav?

Samhällsproblematik

Exempel 5

I samband med ombyggnad av ortens bibliotek har arbetsterapeuten involverats för att ge förslag på tillgänglighetsskapande åtgärder. Föreslagna åtgärder blir dock mycket kostnadskrävande och arbetsterapeuten anmodas att göra prioriteringar. Då hon har ett brett spektrum av olika brukargruppers behov att ta hänsyn till, ter sig denna uppgift som komplicerad, samtliga grupper kan omöjligen få sin tillgänglighetsproblematik löst på ett tillfredsställande sätt. Under planeringsprocessens gång uppkommer en debatt i lokala medier, där de synskadades organisation beskriver arbetsterapeutens kompromissförslag som helt oacceptabelt. Man känner sig förfördelad och ställer krav på samma möjlighet att utnyttja bibliotekets resurser som alla andra.

Ansats till analys  

Arbetsterapeuten har gjort sina prioriteringar på ett professionellt sätt,  så att alla berörda grupper ska få ut så mycket som möjligt. Ingen grupps rättigheter kan dock antas vara helt tillgodosedda. De synskadades organisation agerar i lokala medier och kräver att deras rättigheter tillgodoses. Arbetsterapeuten har skyldigheter mot alla grupper som berörs av de aktuella tillgänglighetsskapande åtgärderna.

Frågor att fundera över

• Vilka handlingsalternativ är öppna för arbetsterapeuten?
• De synskadades krav har en stor tyngd. Har deras krav större tyngd än andra gruppers? Vilka grupper kan det vara fråga om i detta fall? Vilka problem uppstår om arbetsterapeuten skulle ändra sitt förslag så att de synskadades krav helt tillgodoses medan andra gruppers  i stället åsidosätts?
• Är problemet i första hand arbetsterapeutens problem? Vilket ansvar har kommunens tjänstemän och politiker?

Arbetsledning

Exempel 6

Under de senaste månaderna har chefsarbetsterapeuten vid ett mindre sjukhus fått upprepade förfrågningar och klagomål om en arbetsterapeuts arbete. Avdelningspersonalen upplever att överenskommelser från team-konferenser inte följs. Man ber därför andra arbetsterapeuter inträda för att exempelvis diskutera med patientens anhöriga. Arbetsterapeutkolleger anser att arbetsterapeutens förhållningssätt inte längre är professionellt och menar att patienterna inte får den behandling de har rätt till och att journalerna visar bristfällig dokumentation. När chefsarbetsterapeuten konfronterar den aktuella arbetsterapeuten med kollegornas kritik mottas detta utan synbar förståelse. Chefsarbetsterapeuten misstänker att den bakomliggande orsaken kan vara missbruk av alkohol och/eller mediciner eller utbrändhet på grund av för stor arbetsbelastning.

Ansats till analys

Det är viktigt att individerna med behov av hälso- och sjukvård får en professionell och fullgod behandling. Det är deras rättighet. Det är också viktigt för arbetsmoral och förtroende att överenskommelser mellan arbetstera-peuter och inom teamet följs. Samtidigt får ingen dömas utan att bli hörd och utan att förhållandena är ordentligt utredda. Har arbetsterapeuten missbruksproblem eller är utbränd måste hjälp på något sätt erbjudas. Genom att andra arbetsterapeuter gått in och diskuterat med anhöriga är arbetsterapeutens ställning på arbetsplatsen redan ifrågasatt.

Frågor att fundera över

• Hur tar chefsarbetsterapeuten på ett rimligt sätt fram de fakta som behövs?
• Om det visar sig att arbetsterapeuten verkligen har missbruksproblem, ska då arbetsterapeuten fortsätta sitt patientarbete?
• Om det visar sig att arbetsterapeuten verkligen är utbränd är det då rimligt att hon fortsätter sitt patientarbete?
• Vilka åtgärder till stöd och hjälp kan arbetsterapeuten erbjudas och på vilket sätt ska detta stöd erbjudas?
• Om arbetsterapeuten fortsätter sitt patientarbete, hur garanteras patienterna rätten till en fullgod behandling?
• Hur informeras berörda – i detta fall patienterna, deras anhöriga, andra arbetsterapeuter och avdelningspersonal - om vad som skett och vilka åtgärder som kommer att vidtas?